Forever.

Nu har Diva fått flytta hemifrån. Det har verkligen inte varit ett lätt beslut och denna helgen har varit ett enda långt tvekande, jag har varit jättenära att dra mig ur flera gånger. Men efter att ha spenderat tid med hennes nya ägare både i Fredags och idag är jag helt övertygad om att de kan bli super för varandra. Hon vill ju vara hos någon som verkligen har tid för henne, som kan anpassa sig efter att hon inte vill vara själv, sitta bunden och liknande. Någon som kan lägga tid på att träna lydnad, agility, spår eller vad de nu vill göra i slutändan. Helt enkelt erbjuda mer än promenader och lättare träning, vilket är vad jag har tid och möjlighet till.

Hur mycket den här hunden lärt mig kommer jag nog aldrig kunna förklara. Jag har fått så mycket nya kunskaper, perspektiv, sätt att göra saker. För hon är verkligen inte en hund man kan göra hur som helst med. Man måste göra rätt.

Det som är så otroligt jobbigt med att se ett djur man jobbat med/vigt sitt liv åt, är att man aldrig litar på någon. Man litar inte på att de kommer ta hand om (i detta fall) hunden på rätt sätt. Jag säger inte att jag kan allt, att ingen kan göra det så bra som mig. Utan bara för hundens skull.

Förstår de att det inte hjälper att bli arg när hon stressar upp sig? Då blir hon bara mer rädd.
Kommer de klia henne i nacken, vilket är det skönaste hon vet?
Kommer de utnyttja det faktum att hon inte säger till när hon behöver kissa, men ändå håller sig? Dvs, kommer de rasta henne tillräckligt ofta?
Kommer de också upptäcka att "mjuka ben" är godare än hårda? Dvs jumbone, dentastix osv.
Låter de henne springa ibland, utan att bli arg när hon drar iväg en bit?
Har de tålamod och förstår varför hon reagerar som hon gör vid vissa hundmöten, framförallt i början?
Kommer de själva förstå när de gör fel, och det är därför hon inte gör som hon blir "tillsagd"?
Kommer de förstå att hundar med hennes bakgrund har vissa speciella behov?
Håller de löftet att hålla mig uppdaterad?

Självklart tror och hoppas jag att de vet allt det där, annars skulle jag aldrig släppt iväg henne till dem. Men, faktum är att man ändå inte litar på dem. Efter tidigare egna erfarenheter, efter kunskapen om hur Diva haft det tidigare. Hon förtjänar verkligen det allra bästa, och inget mindre.
Jag kommer sakna henne så otroligt mycket.

Days come and go
But my feelings for you are forever.

image description

Magic zone.

Världens bästa Pappa köpte ett par ridstövlar till mig idag, i för tidig födelsedagspresent! Woho! (Jag hade ju kunnat vänta men tills imorgon var det 20% rabatt på dem, så kan ju passa på!) Ett par Horsehead Prescot för att vara exakt:

De kan ju vara det obekvämaste jag någonsin gått i, men så är de ju inte till för att gå i. Tror att de kan bli bra att rida i iaf! Och helt klart snygga och unika. Ny modell som förhoppningsvis inte "alla" tänker köpa.

Sen var det ju jätteroligt att åka hem på den kringelikrokiga vägen mellan Marieberg och Fjugesta.. Såkallad "motorcykelväg", snöstorm, sommardäck. Jag var måttligt road! Men min fina lilla bil klarar ju det mesta, pansarvagnen <3

Coconut tree.

Måste säga att det är ett jävla lustigt väder. När det vaknade var det grått, men ingen nederbörd. Dock blött på backen. Sen en bit in på spåret-promenaden började det hagla lite, för att sen hagla jättemycket, sen sluta helt. 15 minuter senare var det full snöstorm (typ), även om det var varmt så inget fastnade på backen. En stund efter att jag kommit hem var det solsken ute. 10 minuter senare snöar det som tuuusan igen, men nu skiner solen så mycket den orkar och det är vindstilla.
Lustigt.

Jag ska till Marieberg senare. Men har ju sommardäck på bilen. Frågan är om man vågar alltså, jag är skeptisk. Sålänge det bara regnar är det ju ingen fara, men snö... Å andra sidan "fastnar" ju inte snön eftersom det är rätt varmt. Jösses vilka problem!

10 million lightyears away.

Trodde inte att jag någonsin skulle bli klar med den helvetiska Svenska C-uppsatsen. Men, nu anser jag den klar.
Problemet som helt plötsligt uppstog var att man skulle dessutom göra en Powerpoint till uppsatsen och skicka in. Sanning; Jag har aldrig gjort en powerpoint. Ja, jag vet hur de ser ut, man har väl sett bortåt tusen stycken. Men, jag sitter här med en helt blank sida och har ingen aning hur jag ska få den relevant, vad för typ av bilder jag kan ta med som är relevanta (bilder på dialekter, eh?) osv.
Diagram? Över vadå? Dialekter utvecklas, har alltid utvecklats och kommer alltid göra. Det finns ingen fakta om "hur lång tid det tog för skånskan att uppstå" eller whatever.

Just nu känns mitt huvud lika blankt som den tomma powerpoint jag har framför mig. Det finns enbart en svart fläck på det blanka: ångest. Varför kan jag inte bara få det här gjort? Jag vill lägga in en till växel och bara köra nu, målet är ju inte långt framför mig. Men jag bara kan inte hur mycket jag än försöker
.

You found me.

Spenderat några timmar hos familjen Mellqvist - Kattis fyller ju år, så Becka och jag fixade tårta =) Grädde, vaniljsås och hallon för att vara exakt! Nomnomnom.

Blev ingen ridning, varken jag eller Kattis hade energi till det. Becka red sina 2 på banan och vi hjälpte till lite, samt att jag mockade och fixade i stallet. Det är också skönt att åka ut och pyssla utan att rida. Jag pratar och myser med "mina" fjantisar ändå men det räcker. Vissa dagar behöver jag och Kattis bara vara och snacka massa goja ;)

Shadow of the day.

Det blir ju inte mycket mer värdelöst än såhär. Gick och la mig ca 23.40, men har ännu inte somnat. Jag har vridit och vändit mig, lekt med mobilen, slappnat av, kramats med Diva. Men, ingen sömn. Eller ens trötthet. Jag var trött för ett par timmar sen, men inte längre.
Och nu skriver jsg förövrigt för första gången från mobilen. Ytterst spännande!

Världens bästa underbaraste Kattis fyller år idag, så ska väl dit senare pch gratta! Är vädret fint kanske det blir en ridsväng också. Den som lever får se.
Frågan är om jag lever runt lunch. Somnar jag inte snart känns ju det avlägset. Får väl starta datorn och dra på en film och försöka bli inspirerad av min hunds högljudda snarkningar :)

Runaway.

Jag har bestämt att nu när jag är helt rökfri en gång för alla är det dags att göra något åt min värdelösa kondis. Så, jag satte på Diva en sele, joggingskor på mig och ut på elljusspåret.
Jag gjorde faktiskt många tappra försök att jogga - tyvärr håller det sig ju inte länge. Jag tycker skorna jag har är sköna, bra stötdämpning, och vi fick ju hjälp på affären att pröva ut dem. Men jag får förbaskat ont i knäet av dem. Jag har ju en "gammal krigsskada" i vänster knä som jag tyvärr inte vet när jag fick, så jag får ofta ont när jag rider längre stunder, eller springer. Därför har jag inte sprungit på säkert 10 år.

Så, intervaller på 1-2 minuter i taget sprang jag. Mer fixade jag inte. Däremellan försökte jag hålla upp ett (för mig) raskt tempo med långa kliv, men någon bit blev det rätt långsam takt. Som om det inte vore nog med knäet så har jag en hälsena som spökar på den andra foten, och det är en svit efter en snedtrampning när jag var typ 7 år gammal... Jag är en 21åring fångad i en 65årings kropp tror jag.

Men, det får väl vara en början. Straxt över en timma var vi ute, ett antal intervaller med jogg och en del raskt tempo. Jag tror att min kondition kommer ta ett bra tag att bygga upp, men är väl bara att jobba vidare. Gå i raskt tempo vet jag ju att jag kan göra nästan hur länge som helst, men springa/jogga är värre..
Jaja, jag ska dessutom försöka börja träna med de medel jag har. Gymkort är bara att glömma, så får "hemmagymma" lite. Beach 2012!

Lycklig och förvånad.

Blev lite spontan "trickträning" med Diva nu på kvällskvisten, och sönderbiten soffa till trots så är hon ju bra duktig!
När jag fick henne i December var hon livrädd för i princip allt, och bad jag henne att tänka själv blev hon stressad och sprang iväg.

När hon kom kunde hon sitt, ligg, gå (dvs som i gå härifrån) och ... Inget mer tror jag. Tror hon var på väg att kunna tass, men det var inte befäst.
Idag kan hon nog 4-5 andra kommandon och lika många befästa trick. Hon går superfint i koppel (så länge vi inte går med andra hundar eller främmande människor) och går att ha lös.
Hon kunde då knappt vara själv, men det har hon sedan lärt sig för att sen inte klara det längre, men nu verkar det gå åt rätt håll igen.

Men framförallt så är hon inte rädd för att tänka själv längre, hon är inte mager och tanig längre och hon är pålitlig.
Hon har en lång bit kvar, hon kan fortfarande bli rädd för mig och hon stressar lätt upp sig. Framförallt i nya situationer och på nya ställen. Men jag hittar ständigt nya sätt att "nå" henne när hon blir så stressad.

Världens finaste hund! Hon är otroligt trogen, supersnäll i alla lägen, och så modig. Efter allt hon varit med om så är hon så fantastisk. Min älskade finaste voffis <3

Gloria.

Det är ju fantastiskt. Biljäveln är död. Helt jävla superfuckingdöd. ORKA!
Får kalla in Putte-assistans. Förhoppningsvis är det något relativt lätt fel. Annars tror jag att jag dör.
Jag älskar min bil. Hon äger, världens finaste bil ju!
Älskade du, 25 är ingen ålder på en Jetta! Kom tillbaka till mig..

Förövrigt, inget speciellt. Inte varit i stallet på "aslänge". Typ, en vecka eller så. Har haft fullt upp, varit inne i Örebro och så är vi förkylda allihopa. Dvs Kattis, Becka och jag. Jag är visserligen bara täppt och nyser hela tiden (udda?), men ja. Man vill ju inte BLI jättesjuk.

Har lust att styla om bloggen lite. Men, orkar liksom inte.

Stupid.

*Klicka för större*
Läste denna intervju med Hannah Widerstedt.. Och jag kan inte förundras mer över den fullständiga idiotin. Ser ni samma fail som jag ser? *jösses*

Snöstorm är det också. Vilket inte stoppar mig och Diva! Idag ska vi testa något nytt: Åka buss! Wish us luck.

Automatic.

Idag har jag haft en sån där dag som började skitbra, men som efter bara ett par timmar blev en av årets värsta jävla dagar.

Just nu sitter jag i min säng med skitigt underlakan och trasigt täcke. Kallt täcke är det också, så jag vet att jag kommer frysa inatt igen. Vanligtvis har jag ju ett duntäcke, men också det är trasigt och läcker dun.
Framför mig har jag en soffa utan sits.
På parkeringen har jag en bil som inte startar.
På kontot har jag inga pengar kvar.
Under sängen ligger min hund, som verkar vara lagom livrädd. Uppenbarligen har hon blivit skrämd av mitt hysteriska ångest-gråtande.

Såna här dagar känner jag att jag inte orkar existera. Jag har ju inget val, men fick jag välja skulle jag ta något superpiller som gjorde att jag inte känner känslor på ett dygn eller så. Skulle vara rätt skönt.

Så, jag vill inte sova för jag vet vad som väntar (kyla). Jag kan inte titta på TV för jag har inget att sitta i och titta på den. Jag orkar inte sitta mer vid datorn, för det är bara tråkigt och drygt. Jag kan inte heller ta mig någonstans.
Världen kan dra åt helvete.

Fuck it.

Livet flyter på rätt smidigt nu. Jag känner mig inte stark, men ändå inte svag mer än korta stunder.
Var i stallet häromdagen igen och red en överpigg, trotsig och lite dum Junoz. Han sparkade i galoppen och bytte galopp hejvilt, skyggade för bilar (och han föddes trafiksäker...) och var nästan okontrollerbar i traven. Helt enkelt, en mardrömshäst (även om det är lite roligt) :$
Men ändå känner jag, att när Junoz flyttar hemifrån till ny ägare kommer jag inte vilja existera längre. Och det kryper närmre och närmre. I de stunderna känner jag mig svag, och så himla liten.

Diva och jag går och går och går, och har även börjat cykla lite. Ensamträningen är väl det enda problemet, för det har börjat vända och går inte bra längre. Hon har tuggat sönder hysteriskt mycket grejer. Så jag tränar, och små stunder är iiinga problem. Upp till en timma eller två, inga problem. Allt utöver det resulterar i kaos nästan alltid.

Jag jobbade idag också. Och det kommer bli en jävligt dryg sommar. Min älskade bästa Linda jobbar bara nästa vecka och slutar sedan. Det gör lite ont i själen.. Tidigare i år fick ju världens bästa Vickie sluta. Det sved ännu mer. Usch, Euromaint blir faktiskt värre och värre. Tur det finns fler guldkorn där.

Imorgon ska Becka och jag släpa oss runt på Marieberg. Det ska bli trevligt! Men då kanske man ska vila några timmar innan också, så godnatt då!

Lost boys.

Nyss hemkommen från Örebro, och jag mår tipptopp!
Dumpade ju av Divaskräpet hos mamma och c/o igår och stack på partey i Karlskoga med Angie och massa andra bra människor - och ja.. En flaska vin, 3 cider och ca 6 shottar senare kan jag väl konstatera att det är lite blurrigt. Allt jag vet är att helt plötsligt var vi bara 3 st kvar på festen, så vi gick och köpte pizza, sen vaknar jag helt plötsligt på soffan och är ensam. Karln som bor där var någon annan stans, och de andra gick väl när jag däckade. Liiiite knasigt!
Men lika glad är jag för det! Satte mig på första bästa buss in till Örebro och åt massa god frukost och mös med vovvarna!

Inte lite nöjd heller med att må såhär bra dagen efter. Inge illamående, ingen yrsel, trötthet, huvudvärk osv... Flummig, knäpp och hungrig är min bakfylla när jag inte druckit sprit, awesome!!

Och lite hurtig känner jag mig också, kanske blir till att dra på sig långkalsongerna och dra en långpromenad med Diva. Dock är det jävligt kallt ute, och hon är stört trött.

Paint it black.

Jag bah vill inte bli en sån där tråkig blogg som skriver varje kväll vad jag gjort idag, det var ju inte meningen med det hela heller. Det har bara blivit så. Hästarna skriver jag iaf vad "mina" gör för att hålla koll, kunna kolla tillbaka vad vi gjort osv.

Men bara för det tänker jag inte säga mer än att vi har varit hos Mamma idag så lillasyster skulle få pilla på min iPhone (som jag börjar lära mig!) och sådär.
På vägen hem dog bilen igen, samma situation och åter igen startade den igen efter ett tag.. Jättekonstigt och obehagligt. Får fråga mitt bil-orakel (Putte) vad han tror det beror på.

Living in a world without you.

Diva och jag har myst hemma hos mamma idag! Och ja, hundarna är så duktiga så jag smälter lite.
Lite problematiskt när båda är busiga och vill leka (vilket de inte får pga storleksskillnaden), men så länge de är lugna går det bra. Och Diva börjar lära sig att DELA ben och inte vara en egoistisk bitch..

Förövrigt, bilen underkänd på besiktningen, såklart. Men det var inte så farligt.
Ett halvljus går för högt, och en styrled är glapp. Men, ny styrled kostar inte ens 150 spänn så är lätt åtgärdat. Värre med ljuset då jag tror den blivit sån sen jag körde in i ett räcke i vintras... Haha!
Skönt att det inte var värre iaf. Tyckte synd om han som besikta bilen dock. Han kunde knappt prata, var så jävla otrevlig, antagligen en pinne i stjärten, varvade sönder min stackars motor när han körde, såg allmänt pissarg ut hela tiden.
Seeeen kom en brud som jobbade där gåendes, då var det andra visslor i pipan. SUCK!

Nu sitter jag här allmänt förvirrad och tänker så det luktar bränt. Om saker bara kunde vara lite enkla ibland. Men det är beslut på beslut.
Jag vet att jag vill det här. Men det är lite moment 22. Jag har 2 alternativ, väljer jag 1 kommer jag helt missa chansen till 2, och vice versa... Jag tror jag vet vad jag vill, frågan är bara om det blir bäst i slutändan.
Antagligen inte.

Tal av hjärter dam.

Precis hemkommen från storasyster! Där har vi firat att hon fyllde igår genom att äta våfflor såklart.
Trodde dock att jag inte skulle komma fram! När jag rullade nerför en backe ut på 204an (där folk kör som idioter!) bestämde sig min bil för att tvärdö. Och inte vilja starta igen..

Kattis är den enda jag känner som bor i Fjugesta, men de kunde jag inte be om hjälp eftersom de var iväg på 50årsfest. För alla andra skulle det ta MINST 30 min att ta sig hit. Så i ren panik är allt jag kan tänka att jag måste av vägen!! Hur gör man när man är själv och inte orkar putta? Man hoppar (jag stog alltså precis vid en sväng, men den var åt vänster, så måste ta mig över båda körfälten)! Dvs, håller nyckeln på "starta" eller tändning eller vafan det heter, samtidigt som man har kopplingen i dragläge, och eventuellt gasar lite. Bilen hoppar då framåt. Detta lyckades jag göra över båda körfälten, och lagom tills jag är inne på grusvägen startar bilhelvetet! Döm av min förvåning. Åkte runt lite och ja, den funkade ju som vanligt.

Så åkte in till stan. Var där ett par timmar, och åkte hem igen. Bilen startade utan problem.. Ytterst knasig bil.
Imorgon ska jag besikta fanskapet! Det var nervöst innan, känns inte mycket bättre nu. Hon är ju ändå 25 år, min lilla Jetta...

Call me when you're sober.

Idag har det jobbats minsann!
helvetes löjligt dock, de har infört parkeringsavgift på jobbets parkering.. Vafan är det?! Snart har jag väl inte RÅD att jobba längre, blir för dyrt. Truckkort ska man ha råd att skaffa också, fan inte gratis..

Anyhow. Hade lite tråkigt innan frukostrasten, så beställde nytt abonnemang med en iPhone 4s! Hur lame är inte det?! Jag har totalt vägrat iPhone. Men nu var det ett AWESOME abonnemang, men antingen iPhone eller tegelstenar som inte får plats i fickor typ. Så, why not. Kanske blir kul. Spännande att försöka lära sig hur de fungerar bara.... Tur jag är den sista i  familjen (världen?) att skaffa iPhone/Android/Smartphone/whatever, så får gå kurs hos mina systrar!

Trött som ett as också, hatar att gå upp tidigt. Sovdags, imorgon är det dags för stallet igen. Bjuder på en bild från igår, finaste Taz framför vagn!! :D <3 En känsla jag kommer leva på länge.

Lät du henne komma närmre.

Det är skrämmade hur mig det här känns. Jag hatar det.

”Han väljer ut dig, avväpnar dig med sina ord och kontrollerar dig med sin närvaro. Han kommer att glädja dig med sin kvickhet och sina planer. Han kommer att ta sig an dig men det kommer alltid att stå dig dyrt. Han kommer att le och lura dig, och han kommer att skrämma dig med sina ögon. Och när han är färdig med dig, och han kommer att bli färdig med dig, så kommer han att överge dig och ta med sig din ärbarhet och stolthet. Du lämnas oerhört bedrövad men inte mycket förståndigare och under en mycket lång tid kommer du att undra över vad som hände och vad du gjorde för fel. Och om någon liknande knackar på din dörr, kommer du att öppna den?”

Från en uppsats signerad, "En psykopat i fängelse".
Dr. Robert Hare, Psykopatens Värld: Utan Samvete, sid. 21.

My paper heart.

10 saker ni inte visste om mig, och antagligen inte ville veta heller! Håll till godo.
Visste du att...
  1. ... Jag har en otroligt älgfobi? Blir lite stressad och nervös om jag ser dem på lång håll också.
  2. ... Jag hatar när det är rester efter tvål/schampoo/balsam etc på duschdraperiet? Även skum/lödder.
  3. ... Jag flyttade hemifrån när jag var 17? Hade en andrahands-lägenhet i Oxhagen med en jobbarkompis.
  4. ... Jag efter det har flyttat hem, flyttat ihop med en kille, flyttat hem igen, och nu har min första egna lya?
  5. ... Jag har haft 2 hästar (fjordingar) på foder? Den första var Nytorps Tilde som nu går LB hoppning!
  6. ... Jag har väldigt svårt när folk är arga? Blir oftast rädd/stressad, kryper ihop i en boll och gråter.
  7. ... Jag äger en VW Jetta -87, som är min första bil? Har haft henne sen typ Oktober tror jag.
  8. ... Jag gått 4 olika gymnasielinjer och hoppat av 2 gånger? Har däremellan jobbat och haft praktik.
  9. ... Första gången jag hoppade av var typ exakt 4 år sen, och började då praktisera där jag idag rider?
  10. ... Jag är näst intill besatt av vampyrer? Tycker de är skitheta. Älskar även serier/filmer om zombies.

Happy birthday.

Haft en trevlig kväll med Pappa och mina fina systrar!
Började med lite bowling (ja, jag skämde ut mig totalt) och avslutade med buffé på Kinamuren. Blir ju inte mycket bättre! Och man känner sig ju lite extra vuxen när man har alla de tre i bilen och är chaufför, i sin egna bil ^^

Diva var under tiden hemma hos Mamma och Douglas. Douglas var som vanligt gullig och gick långpromenad med henne och hon har tydligen skött sig jättebra! Mamma har ju en liten dvärgschnauzer, och det glädjer mig verkligen att Diva och han funkar så bra ihop. De kan ligga på varsitt ställe och sova, vara ute och gå tillsammans osv. En stund förut låg de på varsin sida om mig och hade sina huvuden på varsitt av mina ben. Så otroligt mysigt! Vi har världens finaste hundar!!

Så, nu har vi myst här hela dagen och kvällen. Mamma fyller ju dessutom år idag! Grattis världens bästa mamma!
Nu ska jag sova och hoppas på fint väder imorgon, då blir det stall!
RSS 2.0